Aktuellt

Disruptive managementAllmänt

Posted by Erik Weiman Wed, October 04, 2017 14:32:15

Världen förändras. Det räcker med att tänka på de nobelpris som kungörs i dagarna för att inse att ingenting är sig likt.

Förändringen sker på alla tänkbara områden - samhälle, vetenskap, tänkande - och leder till att det blir nödvändigt att förhålla sig till nya förutsättningar. Då är det naturligtvis enkelt att söka trygghet i det befintliga och låta sig övertygas om att det går att tänka bort det nya och okända.

Dessvärre är näringslivshistorien full av exempel på företag som gjort just det, men också av företag som förstått att göra precis tvärtom.

Det bästa sättet att anpassa sig till en förändrad omvärld är många gånger inte att bli ännu lite bättre på det man redan gör. I stället gäller det att nyttja sina förmågor till att bli så bra som möjligt på det som behövs och efterfrågas, och är i linje med vad man kan åstadkomma. Om det innebär att man måste bryta ny mark, så kan det vara svårt till en början.

Ett uttryck för detta är "disruptive management" (här finns en text om det), och ett bra exempel på hur det går till är berättelsen om när Jan Stenbeck utmanade monopolen inom Radio/TV, telekom och nyhetsmedia.

Ett sätt att se på den händelseutvecklingen är att säga att Stenbeck inte bad om lov. Hans verksamheter rundade de politiska styrsystemen och tvingade fram en förändring som annars inte hade kommit till stånd. Det är i någon mening sant - men ännu viktigare är det faktum att Stenbeck genom sitt agerande ändrade spelplanen, utan att för den skull själv ändra på spelreglerna.

Spelreglerna, lagstiftningen, är politikernas uppgift att sköta i en demokratisk rättsstat. Att hylla den som angriper spelreglerna i den demokrati (om det inte sker inom det demokratiska beslutssystemet) är att ge sig på demokratins grunder.

Men det är något helt annat att sätta upp en ny, och helt annorlunda, spelplan för att på det sättet skapa nya förutsättningar och därmed driva fram ett behov av nya regler. det var vad Stenbeck lyckades göra gång på gång - och det har lett fram till det öppna samhälle vi känner idag.

Stenbeck och hans medarbetare förstod vad som hände i samtiden. de förstod vilka samhällsförändringar som väntade och förstod framför allt att både anpassa sig och att bidra till att samhällsförändringarna inträffade.

Frågan är, i dagens turbulenta samhälls- och näringslivsklimat, vilka förändringar som väntar runt hörnet, och vilka företag som förstår vad det innebär.

Här finns ännu en länk.





Mot toppenEkonomi

Posted by Erik Weiman Mon, March 06, 2017 19:12:59

Livet är inte bara arbete. En del av min tid lägger jag på ideella uppdrag, men skillnaden är mindre än man tror. Kanske är det också just det som behövs om svensk idrott ska utvecklas i framtiden.

Ett av mina uppdrag är att vara ordförande i IK Sirius Bandyklubb, som spelar i bandyns högsta serie Elitserien. Under flera år har vi haft svårt att hänga med riktigt, både sportsligt och ekonomiskt.Laget har fått kvala för att hålla sig kvar i högsta serien, och föreningen står även i år under granskning av Svenska Bandyförbundets ekonominämnd.

Redan när jag tillträdde för två år sedan hade jag ambitionen att ändra på det som gjorde att klubben inte riktigt nådde ända fram. Mycket av det som behöver göras är samma saker som gäller i näringslivet, eller för den delen i politiskt styrd verksamhet: ha idéer och ambitioner, sätta upp realistiska mål, jobba mot de uppsatta målen och - sist men inte minst - se till så att mål och resurser balanserar.

Att driva en förening som IK Sirius Bandy med ekonomi i balans är egentligen inte så svårt. Det är bara att lägga ner allting som kostar för mycket pengar! Som att ha ett lag med spelare på elitnivå, eller en omfattande ungdomsverksamhet. Men det varken vill eller kan Sirius Bandy göra. Vi ska vara en förening som både har ungdomsverksamhet i toppklass och ett A-lag som mäter sig med de bästa samtidigt som ekonomin är i ordning. Det är en riktig utmaning.

En av de viktigaste faktorerna har jag bloggat om många gånger tidigare. Det är en bra styrelse som jobbar gemensamt mot gemensamma mål. En annan avgörande faktor är ambitionen att inte bara sätta strategiska mål, utan att även hålla fast vid dem när det börjar blåsa snålt.

Hur det går? Tja, det kommer säkert att komma bakslag. Men I år gör föreningen ett positivt ekonomiskt resultat och behöver för första gången sedan 2009 inte spela kval för att vara kvar i Elitserien. Dessutom har laget ökat poängskörden mest av alla lag i elitserien och ökat publiksnittet med mer än 55 procent.

Jag tycker nog att vi är på rätt väg. Men vägen mot toppen är alltid en uppförsbacke, i idrottens värld precis som i näringslivet eller politiken.







En viktig investeringEkonomi

Posted by Erik Weiman Wed, March 30, 2016 08:34:36

Jag pratade nyligen med en god vän i näringslivet. Den här personen har varit djupt involverad i byggandet av ett framgångsrikt företag tillsammans med några vänner. Nu står de inför nästa steg i utvecklingen och ville ha några goda råd.

Jag rekommenderade två saker som hänger ihop: en extern, professionell styrelse och att grundarna av företaget lägger all kraft på det de är bra på. I det här företaget finns en enorm kompetens om de produkter man utvecklar och goda kunskaper om de marknader som man bearbetar. Men det som också förenar företagets grundare och eldsjälar är att de är operativa, snabbfotade och väldigt inriktade på att lösa företagets dagliga problem. Det de inte alltid ser, det är att åtskilliga av de dagliga problemen aldrig uppstått om någon hade haft tid att kika runt hörnet.

Tyvärr är deras problem ganska vanligt. Ännu tråkigare är att deras attityd till en lösning inte heller är särskilt unik.

En extern styrelse, tyckte min goda vän, är för dyrt. Tre till fem personer som ska ha arvode (jag går inte in på nivån) skulle enligt vederbörande dränera pengar ur företaget som "kunde användas bättre".

Jag pratar självfallet i egen sak, men att se en extern styrelse som en kostnad vittnar om en brist på insikt om vad en sådan styrelse kan tillföra även i ett mindre onoterat företag där ägarna dricker kaffe med varandra varje dag. För om man ser styrelsen som en grupp personer som bara ska bekräfta det ägarna redan bestämt, eller - ännu värre - som en formsak tillsatt endast för att pryda årsredovisningen; då kan jag mycket väl förstå att styrelsearvodet kan kännas om en både dyr och onödig post i redovisningen.

Om man som grundare av ett företag vill fokusera på den dagliga driften, och dessutom kan dra nytta av åratal av samlad kompetens från människor med andra perspektiv, då är en både billig och långsiktigt kostnadseffektiv lösning att ta hjälp av den klokskap, erfarenhet och drivkraft som finns i en extern styrelse.

En bra styrelse tar inte över ägarnas roll och ansvar. En bra styrelse ser till att ägarna kan fullgöra sin roll som ägare på ett bra sätt. Det handlar snarare om att förvalta ägarkapitalet och att se till så att företaget inte går på några minor, men det handlar också om att kunna balansera roller som bollplank och vägvisare.

Jag hör till dem som tror att svenskt småföretagande skulle må bättre av fler professionella styrelser med externa ledamöter som hjälper ägare och daglig ledning. Om du driver ett mindre företag och vill ha hjälp med att utveckla styrelsearbetet: hör av dig! Det är en investering som, rätt utnyttjad, betalar sig snabbare än många tror.

AnnorlundaMedicinsk teknik och E-Hälsa

Posted by Erik Weiman Sun, March 13, 2016 14:59:20

Därför går digitaliseringen trögt i svensk välfärd

Läser en artikel i DN av chefredaktören Peter Wolodarski som väcker en del tankar. Artikeln handlar om taxiföretaget Uber, som på kor tid blivit en dominerande aktör. Deras framfart har givetvis skrämt vettet ur den traditionella taxibranschen som ser sin marknad förändras både snabbt och grundläggande. Förändringen leder till att traditionella företag i branschen måste ompröva sin egen affärsmodell i grunden.

Kreativ förstörelse kallade filosofen och nationalekonomen Josef Schumpeter detta i början av förra seklet. Schumpeter beskrev hur traditionell teknik, men också traditionella synsätt, stod i vägen för nödvändig utveckling. I stället för att kasta välkänd men föråldrad teknik - och kunskap på en sophög där den rätteligen hörde hemma, så gjorde innehavare av denna föråldrade teknik allt för att hålla den kvar.

Problemet blir verkligt då den som sitter på makten att förändra också är den som har mest att förlora på banbrytande innovationer som förändrar utvecklingens inriktning. Vi kan alla bejaka att saker vi känner till och gillar ska fås att fungera lite bättre än de redan gör, medan vi alla har betydligt svårare att förhålla oss till "game changern" som ställer vår kända kunskap på huvudet. Om det dessutom skakar om vår egen personliga situation, så blir det extra svårt att jubla uppskattande över det nya.

Med Uber som exempel skulle den innovationen knappast ha kunnat komma från branschen själv - just för att den bygger på ett helt nytt sätt att beställa, betala och (framför allt) erbjuda de tjänster som taxibranschen traditionellt erbjudit. Taxibranschen själv har på senare år gjort mycket för att förändra och utveckla den egna produkten, och avregleringen har både hjälpt utvecklingen på traven och varit en förutsättning för att saker har hänt. Enklare kortbetalningar, användning av GPS och mobiltelefon är några av de innovationer som gynnat den traditionella taxibranschen.

Uber gör å andra sidan ingenting som är tekniskt banbrytande. Vad man däremot lyckas väl med är att sätta in nya tekniska lösningar i ett nytt sammanhang. Man har helt enkelt format en ny logik för att erbjuda tjänster för personbefordran.

Offentliga välfärdstjänster skulle kunna komma långt i sin utveckling genom att tänka nytt på samma sätt. Problemet är att offentlig verksamhet i vårt land befinner sig i en situation motsvarande den traditionella taxibranschen. Trots en påstådd iver att hitta nya lösningar fastnar viljan till utveckling ofta i att utveckla det gamla och beprövade i stället för att våga det nya och annorlunda.



Business to PublicMedicinsk teknik och E-Hälsa

Posted by Erik Weiman Wed, November 04, 2015 13:43:08

Inom marknadsföring och försäljning är det vanligt att tala om två olika typer av relation mellan säljare och kund. Det är försäljning till företag (Business-To-Business eller B2B) och försäljning till konsument (Business-To-Consumer eller B2C). Det är en rak och enkel uppdelning som på ett bra sätt tar hänsyn till olika förutsättningar. Men det finns också en tredje säljare-kund-relation som dessvärre inte är lika väl analyserad. Det gäller försäljning till offentlig verksamhet, inte minst kommuner och landsting. Vi kan kalla de för Business-To-Public eller B2P.

I regel beskrivs försäljning till offentlig verksamhet lite förenklat som om det gäller B2B fast med tillägg av den lagstiftning som gäller för all offentlig upphandling, LOU. Jag menar att så inte är fallet, och att det rent av ger en felaktig föreställning om hur den som säljer bör gå till väga för att sälja framgångsrikt till offentlig sektor.

Korruption är en styggelse i alla tänkbara sammanhang. Därvidlag råder ingen skillnad mellan privat och offentligt - och egentligen borde många företag faktiskt tillämpa grunderna i LOU även om de verkar i privat sektor. LOU är nämligen inte, som många tror, en lag som är till för att främja konkurrens. LOU är först som sist till för att förhindra korruption. I grund och botten handlar LOU om att behandla alla leverantörer lika och att säkerställa att processen för upphandling är förutsägbar och öppen. Det är principer som vi nog alla kan skriva under på - i synnerhet när det gäller skattemedel men också för det egna företaget eller den egna privata, plånboken.

LOU ger också möjlighet för den upphandlande myndigheten att föra en så kallad konkurrenspräglad dialog, det vill säga (mycket förenklat) "pröva sig fram till" rätt produkt under rätt förutsättningar. Framför allt innebär inte LOU ett hinder för aktörer med offentlig verksamhet som marknad att aktivt marknadsföra sina produkter. Däremot är LOU strikt med hur själva upphandlingsprocessen ska gå till.

Med min erfarenhet från både försäljning och politisk styrning kan jag känna att det finns mycket att göra för att utveckla säljprocesser inom B2P. Det gäller i synnerhet inom medicinsk teknik och E-hälsa, där många företag är nya och har erfarenhet från andra marknader. Samtidigt finns en okunskap inom vård, hälsa och omsorg om vad ny teknik kan göra. Om nytänkandet och det annorlunda förhållningssättet som t ex E-Hälsa ger möjlighet till är okänt för slutanvändaren, så är det lätt hänt att upphandlaren (som är en mellanhand mellan säljare och slutanvändare) i stället söker den bästa varianten av en gammal lösning. Men det problemet beror inte på LOU - utan på slentrian och ovana vid att pröva nya vägar.

Min expertkompetens handlar inte om LOU. Där finns det andra som är mycket kunnigare. Däremot bistår jag gärna med tips om hur företag inom B2P kan "hitta rätt" för att skapa kännedom om och förståelse för produkter som kan bidra till utveckling av offentlig verksamhet.



Snabbare klinisk nyttaVård och hälsa

Posted by Erik Weiman Tue, September 22, 2015 09:18:12

När jag tittar på hur sjukvården arbetar med forskning nära patienten (så kallad klinisk forskning) så slås jag över hur långt det kan vara mellan forskning och praktik - trots att forskningen sker mitt i den kliniska vardagen. Man ska självklart ha respekt för de krav som finns på säkerhet och validering av resultat, men en av den medicinska forskningens stora utmaningar är att korta ledtiden mellan nya rön och praktisk nytta.

Studier har visat att den genomsnittliga ledtiden från att nya behandlingsmetoder upptäcks till att de kommer till nytta för breda lager av patienter ofta är mer än tio år! Så fungerar det inte i många andra branscher, där nya rön ändå inte alls har samma effekt på hälsa och välbefinnande. Ett sådant exempel är fordonskomponentindustrin, som ofta gör sina innovationer under rullande serieproduktion. Dit borde också vården sträva!

Självklart ska sådana resonemang ske med största respekt för patientsäkerhet, hälsa och välbefinnande. Ett tragiskt exempel av vikten på noggrann prövning av resultat uppdagades i det uppmäsksammade fallet på Karolinska Universitetssjukhuset, där kliniska resultat av en ny operationsmetod (utbyte av matstrupe) ledde till några mycket tragiska dödsfall. Men en fråga som måste ställas är: hur många patienter får i onödan lida av att nya metoder inte implementeras snabbt nog? Och hur mycket lidande orsakas av att gamla metoder inte mönstras ut.

Sjukvården utvecklas oerhört snabbt. Ändå finns förutsättningar att göra mer. En utmaning för hela sjukvårdssystemet är att korta ledtiderna från upptäckt till praktik i den kliniska forskningen.

Då har jag ändå inte skrivit en enda bokstav om ekonomin. Som skulle påverkas gynnsamt i de flesta fall.

Som ett lästips länkar jag till ett nyhetsbrev för läkemedelsbolaget Pfizer AB: Det har några år på nacken men är ändå i tillämpliga delar aktuellt. Det finns alltså en del att göra!

(Undertecknad har inga bindningar till eller kommersiella förhållanden med Pfizer AB. Länkningen är helt oberoende av sådana förhållanden)



En forskande sjukvårdLife Science

Posted by Erik Weiman Tue, September 08, 2015 08:43:35

Svensk välfärd står inför många utmaningar. En av dem som engagerar mig mest är hur vi behåller en sjukvård i absolut världsklass. Det kräver att sjukvården hela tiden utvecklas och att svensk sjukvård alltid har tillgång till de senaste rönen och den bästa forskningen.

Både nuvarande och tidigare regering har gjort kraftfulla insatser för att stärka den medicinska forskningen - men huvuddelen av dessa satsningar har handlat om den forskning som sker på landets universitet med medicinska fakulteter. Denna så kallade pre-kliniska forskning (forskning som inte görs i själva vårdmiljön) är ytterst viktig för att förstå sjukdomsförlopp och kunna skapa nya läkemedel.

De sju landsting som driver universitetssjukhus har också en viktig forskningsuppgift, som främst handlar om forskning nära patienterna. Under de kommande veckorna kommer jag att arbeta mycket med att lyssna till hur dessa landsting själva ser på sin egen forskning, och hur den kan utvecklas för att Sverige även i fortsättningen ska ha en sjukvård i världsklass.

Landstingen lägger tillsammans ungefär två miljarder kronor på forskning och utveckling. Det är mycket pengar, men i jämförelse med andra poster i landstingens budgetar får den kliniska forskningen ganska lite uppmärksamhet. Det är beklagligt, för jag tror att kunskapen bland allmänheten om villkoren för forskning om sjukvård är ganska begränsad.

Därför har landstingen en viktig uppgift som påminner om den akademiska världens "tredje uppgift". Det är att berätta mer om sin roll i den kliniska forskningen och arbeta för att få bort stämpeln att det finns en rollfördelning, där universiteten sköter forskning och utbildning, medan landstingens ansvar är vård. Ett led i det arbetet har varit att lansera begreppet universitetssjukvård för att tydliggöra det gemensamma ansvaret för både vård och forskning.

I Uppsala har vi många goda exempel på framstående samverkan, med Uppsala Clinical research Center (UCR) som ett av de främsta. En annan viktig satsning i just Uppsala är Science for Life Laboratory, som också väver samman forskning och vård på ett utmärkt sätt. Andra motsvarande satsningar finns också på andra platser i landet, men av naturliga skäl känner jag Uppsala bäst.

Även du som patient kan göra skillnad. Om du får möjlighet att delta i en klinisk läkemedels- eller behandlingsstudie: tveka inte att ta chansen.

Svensk sjukvård behöver en bra klinisk forskning, och ett väl fungerande samarbete mellan parterna: vården, akademin och Life Science-branschen. Alla goda krafter behöver samverka ännu bättre än idag för att åstadkomma detta.





Gladast vinner!Allmänt

Posted by Erik Weiman Mon, August 10, 2015 09:23:30

En slående insikt efter gårdagens succé i Sim-VM (som väl ingen missat!) är vikten av att njuta och ha roligt på jobbet. Visst kräver många arbetsuppgifter både allvar och tydlighet, men med glada miner och positiv attityd blir allt ändå så mycket lättare!

I dessa dagar efter semestern får vi många råd om att mjukstarta och att inte bygga upp stress och olust. Det är klokt och riktigt. Kanske viktigare ändå är att vi lär oss av Sarah, Jennie, Michelle och Louise: med god vilja och glatt humör går det att göra underverk även i ett tufft läge.

Eller, som förra centerledaren Maud Olofsson brukade säga: gladast vinner! Det gäller ofta nog även i näringslivet!

Önskar alla läsare, vänner och nätverk en riktigt rolig och givande höst 2015!

Och grattis till VM-silvret i medleylagkapp!